Artikel i LÄS

Lantliv med perspektiv på världen

 

Den socialterapeutiska verksamheten på Haganäs

Av Jürgen Vater


(Läs tidningen som bläddertidning, klicka här!)

 

Att lilla Järna intar en betydelsefull plats på den antroposofiska världskartan beror inte minst på verksamheter som Haganäs. En tydlig inriktning på hemmaplan har lett till ett kontaktnät över snart sagt hela jordklotet.

 

I början fanns en viss längtan efter ”livet på landet”. Ett liv fjärran storstadens jäkt och larm, ett liv i harmoni med naturen. Det blev nog inte genast som det var tänkt. Men i dag, ett par decennier senare, har man kanske ändå nått fram.

När Staffan och Katharina Karlsson i början av 80-talet kom till Järna efter en längre vistelse i Schweiz hade de, förutom sina egna barn, också Hans Kim med sig.

 

Den funktionshindrade pojken hade ingenstans att ta vägen, så Karlssons tyckte att han skulle trivas på Solbergahemmet där de arbetade. – Kring slutet av 80-talet blev Hans ju vuxen, så det gällde att finna en ny plats för honom, säger Staffan Karlsson. Vi själva kände att vi liksom var för nära de verksamheter som redan fanns. När då andra ungdomars föräldrar började ställa frågan efter framtida lösningar växte idén om ett eget boende.

 

Några kilometer utanför Järna samhälle hade familjen köpt en före detta handelsträdgård som var en lämplig utgångspunkt. Med fem boende och fyra medarbetare startade Haganäs socialterapeutiska verksamhet den 15 april 1989.

 

Bostäder byggdes och medarbetare flyttade dit. Tanken var att utveckla en bygemenskap där det fanns plats för människor med och utan funktionshinder. – Sedan kom flera personer till, trots att vi egentligen inte skulle få växa mera, säger Staffan Karlsson. Men hjärtat styrde nog mer än lagarna.

 

Själva växandet har sedan början varit karakteristiskt för Haganäs. Det första besökaren möter i dag är två nya hus som håller på att byggas. Samtidigt som vyn sträcker sig över ett imponerande antal mindre hus för boende, medarbetare och gemensamma aktiviteter. Och då är verksamheten vid Haganäs trots allt bara en del av hela organisationen som omfattar fem olika enheter.

 

Den första delen utgörs naturligtvis av själva bygemenskapen på Haganäs. Här bor tio personer som omfattas av LSS, lagen om stöd och service. Samtidigt finns här arbetsplatser i snickeri, trädgård och i samband med lunchservering. Dit kommer också funktionshindrade som inte bor här, utan deltar i det som kallas för daglig verksamhet.

 

Den dagliga verksamhet som faktiskt har satt Haganäs på världskartan är betonggjuteriet. Ansvarig för Ta Form konstgjuteri är Olle Skoglund som också tillhör dem som arbetat längst på Haganäs. Han poängterar att dagverksamheten inte handlar om någon sysselsättning, utan om ett försök att hitta individanpassade och utvecklande arbeten. Arbeten som gör att arbetstagaren kan känna hur yrkesskickligheten växer fram och där stoltheten över att göra något för andra står i centrum. –

 

Det dröjde ett tag innan vi kom fram till det här med gjuteriet, säger Olle Skoglund. I början saknade vi riktig substans och struktur i dagverksamheten. Vi ville ju verka i samhället men fann aldrig det rätta stället. Men sedan mitten av 90-talet har gjuteriet utvecklats till vår huvudsakliga dagverksamhet. Här produceras konstnärliga betongformer för trädgård och offentlig miljö.

 

Stor spridning får alltjämnt Nigel Wells flow forms som är gjutna vattentrappor och som kan beskådas och upplevas i många parker. – Betongfigurer är en perfekt produkt för de människor som arbetar hos oss, säger Olle Skoglund. Det rör sig om en enkel blandning av sand, cement och vatten som gjuts in i en form som förberetts av en professionell formgivare. Sedan får man en vacker skulptur att vara stolt över. Och vackert blir det sannerligen.

 

Inte minst den nya exportschlagern: en ängel som skapats av den svenska konstnären Lehna Edwall. För några år sedan, då världen skakades av en rad fruktansvärda terrordåd, tog hon initiativet till en fredlig motrörelse. Hon utformade en ängel som placerades på sju orter fördelade över hela jordklotet. Förbinder man dessa orter med varandra uppstår 49 skärningspunkter där så småningom ytterligare änglafigurer ska stå. På det viset framträder en stilla men världsomspännande fredsmanifestation – vars utgångspunkt är den socialterapeutiska dagverksamheten på Haganäs utanför Järna!

 

Inte undra på att produktionslokalerna har blivit för små. En av de nya byggnaderna ska därför bli en hel liten fabrik för betongskulpturer. Funktionshindrade som är mer självständiga behöver en annan form av boende. De omfattas också av en annan lagstiftning som dessvärre ibland krockar med LSS.

 

För att kunna stödja dessa personer har Haganäs startat ett stödboende, Ugglebo. För åtta unga vuxna förenas här det bästa av två världar: självständighet i egna lägenheter i ett vanligt bostadsområde i Järna – och samtidigt tillgång till gemenskap och professionellt stöd i en basenhet. Därmed utgör Ugglebo det tredje ledet i Haganäs verksamhet.

 

De boende lever som folk gör mest men kan delta i hela det kulturella utbud som Haganäs är känt för. Men vad händer med dem som är för bra för stödboendet? Svaret heter ”personligt utformat stöd och service”, en beteckning som man möjligtvis kan ha stilistiska synpunkter på.

 

Denna Haganäs fjärde enhet innebär att boende i en helt vanlig lägenhet kan få hjälp i hemmet: antingen när det gäller omvårdnad eller med tanke på praktiska göromål. Vårdtagaren är med och påverkar och planerar medarbetarnas insatser. Han eller hon har naturligtvis också tillgång till en baslokal, får social samvaro och kan vara med i de kulturella aktiviteterna.

 

Den senast tillkomna enheten i Haganäsfamiljen heter Borgs gård. Och nu har vi verkligen hamnat långt ute på landet. Djupt inne i skogen, vid sjön Vällingen en bra bit utanför Järna ligger denna jordbruksfastighet som är inget annat än en ren idyll. – För två år sedan kom frågan om vi ville ta över gården, säger Staffan Karlsson som har det övergripande ansvaret för hela Haganäs verksamhet. Här har vi nu ytterligare ett gruppboende och en dagverksamhet med uppgifter inom framför allt skogsvård och lantbruk.

 

Och visst finns det att göra här. Gården var kanske inte i bästa skick när den övertogs, men sedan juli har en bonde flyttat till gården med ett femtiotal getter som ska skötas, och snart ska konsumenterna i trakten kunna avnjuta getost härifrån. Skogen ser ännu ganska vildvuxen ut, men det arbetas för fullt med att kultivera den.

 

Mitt på gården står medarbetare och boende och bearbetar ett nyfällt träd som ska bli flaggstång. Allt medan solen blänker i sjön bakom huvudbyggnaden. Sent omsider har kanske något av drömmen om livet på landet ändå förverkligats. Men Staffan Karlsson är in den som slår sig till ro fjärran världen.

 

Den ständiga aktiviteten slutar inte ens med kommungränsen. När han i början av 90-talet under en tjänstledighet skulle koppla av på Gotland hjälpte han i stället till att få igång en socialterapeutisk verksamhet där också. I dag är Hajdes ett väletablerat inslag i öns kulturliv och har fortfarande täta band till Haganäs.

 

Ett avancerat tryckeri som var inhyrt i en av Haganäs lokaler i Järna skall nu fraktas till Gotland för att användas på Hajdes. Inte ens landets gränser kan hejda den skaparkraft som genomströmmar livet på Haganäs.

 

Under en tioårsperiod hjälpte man, tillsammans med andra socialterapeutiska verksamheter i Järna, ett initiativ i Ungern att växa fram. Haganäs hör också till de drivande krafterna bakom de nordiska midsommarmötena i Järna.

 

Ett annat inslag i kommunikationen med omvärlden är naturligtvis Haganäs livliga kulturella aktiviteter. Kören som övar regelbundet varje vecka har blivit smått berömd sedan den omtumlande uppsättningen av musikalen om Robin Hood. Och minst lika originell är den årliga Nobelmiddagen. Den uppstod ur en diskussion om hur man kunde förbättra bordsskicket, säger Staffan Karlsson. Det kan ju inte vara fråga om uppfostran eftersom vi har med vuxna människor att göra.

Men för att ge en positiv impuls dukade vi festligt på själva Nobeldagen, klädde upp oss och åt en fin middag. En boende eller medarbetare som hade speciellt bidragit till den sociala trivseln utkorades till vår egen fredspristagare. Sedan dess har vår Nobelmiddag blivit ett stående inslag i kulturlivet.

 

I dag är det sammanlagt 38 människor som får stöd, omsorg och gemenskap på Haganäs eller deltar i den dagliga verksamheten. De får stöd av över 50 medarbetare, så att Haganäs har blivit till en av de större socialterapeutiska institutionerna i Sverige. När vi växte kändes stiftelseformen inte längre rätt för oss, säger Staffan Karlsson. Den har ju betydande demokratibrister. Så i dag står stiftelsen bara kvar som fastighetsägare medan verksamheten är organiserad som ekonomisk förening.

 

Inte heller Olle Skoglund tror att stiftelseformen hade varit adekvat. Av de juridiska organisationsformer som stod till buds tycktes den ekonomiska föreningen vara idealisk – med en styrelse som valdes av medlemmarna tillika medarbetarna. Samtidigt är det klart att vårt fokus aldrig varit vinst för egen del, utan allas delaktighet. Fast vi låg länge på fel sidan om Järna med de tankegångarna, säger Staffan Karlsson. Men för oss var det viktigt att gemenskapsimpulsen skulle lyftas fram. Nästan alla medarbetare är i dag med i den ekonomiska föreningen, vi har inga ”anställda”, utan alla är med i ett stort gemensamt socialt projekt.


Arkiv

Nyhetsarkiv

Kontakta oss

Haganäs

Telefon: 08 551 52 177
Fax: 08 551 52 176
E-post: info@haganas.se


Visa karta och vägbeskrivning
Fler kontaktuppgifter