Nobelfesten

Nobelfest – varför?

 

Det började med ett samtal om bordsskick och den lysande idéen att – bara kungen och drottningen satt vid samma bord, så skulle det ordna sig. Egentligen så vill ju ingen slafsa i sig maten, det är bara orken som fattas ibland, motivationen, stoltheten.

 

Det var höst och snart skulle Sverige glittra av Nobelfestligheterna – utan att vi någonsin skulle komma närmare än till ett Tv-deltagandet. Men: vi kunde ju ställa till med en egen Nobelfest! Högtidligt, med en fyra rätters middag och tre timmars sittning, med en rad bestick på varje sida och kristallglas och glass med fyrverkeri i, med tal om alla pristagare och sedan dans.

 

Det krävde en del förberedelse och mycket träning förstås. Och träning ger ju som bekant resultat……… Se bara på bilderna! Så fina och stiliga vi är! Här kan ni ta del av några tankar i samband med Nobelpristagarna: Vi har funderat mycket på vad som driver en människa till att ägna ett helt liv i ett laboratorium för att undersöka små celler – och kommit fram att det måste vara samma kraft som driver en person som Nelson Mandela till att kämpa mot apartheids orättvisor.

 

En lysande stjärna och en lång vilja och däremellan ett varmt hjärta!

 

Varje jul berättas det om konungar från österlandet som vandrar efter en stjärna och om herdarna som vaktar sina får strax utanför staden. Vi tror att alla dessa män och kvinnor som belönas för sitt arbete inom olika områden kan känna igen sig i dessa två bilder: i konungarna som har en vision och tror på den så starkt att de bryter upp från sina bekväma liv för att följa denna stjärna. Och de känner igen sig i herdarna som lever ett enkelt, till och med lite likformigt liv, dag för dag, år efter år.

 

Egentligen kan vi alla känna igen oss i detta: att ha en idé, en tanke som griper tag i oss, begeistrar och gör att vi vill försöka att förverkliga den. Tanken skall vara klar och osjälvisk om den skall kunna lysa som en stjärna på vår väg. Men sedan, när vi är på väg måste vi väcka kärleken i våra herdehjärtan. Älska det dagliga vägstycket, slitet. Kämpa mot kyla, mot vargarna – men mest mot likgiltighetens sömn, för det är genom att vara vaken för allt det lilla som vetenskapsmän hittar till slut svar på sina frågor.

 

De har arbetat med trofasthet och tålamod för att vi skall förstå en liten, liten bit av världen lite bättre. Men de andra, de som utför sitt arbete ute på gatorna, i byar i urskogen, på möten med ledande politiker? De har en vision som gör dom modiga och som gör att dom vågar satsa sina liv för att det goda skall kunna växa sig stark bland människorna. De kämpar mot orättvis och förtryck, mot dumhet och girighet.

 

På samma sätt som vetenskapsmän, fredskämpar och miljöaktivister så är även var och en av oss kallad. Vi måsta lyfta vår blick mot ideernas värld och följa stjärnan och samtidigt vårda det lilla livet omkring oss.

 

Sedan 2003 har vi varje år delat ut två Haganäs fredsduvor till två Haganäsare som under året har verkat för en god stämnig på arbetet eller i boendet, utmärkt sig genom sociala initiativ och empati.